Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGRID.
Han kanske talt med dig om älskog?
INGA.
Det har han jungfru, men se far har sagt
Att männer skola föra svärd, ej pennor,
Och att han aldrig taga skall till måg
En pennefäktare.
SIGRID.
Så? också han ?...
INGA.
Ja, han tål skrifvarn lika litet som
Er fader, jungfru, tål den unge väpnarn!
Och dock är Sune en så höfvisk sven
Och lärd och kunnig uti mången ting
Som jag knappt mäktar fatta. Tanken, jungfru,
Att han kan skrifva, långa, långa blad
Med rigtig munkeskrift! Och räkna sedan
Och läsa fermt i bok, och teckna af
I hjerta färger hela skilderier
Af helgonen och heliga Guds moder
Så som de stå i Wreta klosterkyrka!
Och sådan man kan far dock hånfullt kalla
En pennefäktare!
SIGRID (går till henne).
Min Inga-lill!
Du ville trösta mig och är dock sjelf
Fullt lika mycket i behof att tröstas! —
Men trygga dig, allt kan ju än gå väl.
INGA.
Nej, det går aldrig väl! Far är så envis
Och häftig när det gäller frieri!
Han vill att jag skall taga långe Håkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>