- Project Runeberg -  Bidrag till skådespelarkonstens och dramatikens historia /
36

(1890) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Den spanska teatern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

II. Den spanska teatern.



Det spanska folket lät aldrig påtvinga sig det
antika dramats form och innehåll; dess beröring med
araberna och den världsupptäckarroll det spelade, gaf
impulsen till en helt och hållet ny och själfständig
dramatisk literatur. Ett lärdt parti försökte visserligen
i sextonde seklet att länka dramat in i de klassiska
hjulspåren, men det lyckades aldrig vinna något
deltagande för sina syften.

Icke något annat lands literaturhistoria lemnar ett
klarare bevis för huru djupt skådeplatsen kan ingripa
i och återverka på det nationela lifvet, än just den
spanska. Teatern blef där hvad den i alla länder borde
vara: det organ genom hvilket nationalandan med alla
sina egenheter uttalade sin poetiska uppfattning af lifvet.

Spaniorerna hade från gamla tider en ridderlig
romantik med egendomliga åsikter om religion och ära;
en romantik hvars kraft och storhet härstammade från
deras store nationalhjälte: »El Cid campeador» och
som smyckade sig i den orientaliska poesins yppigaste
blomsterskrud. Gör man sig bekant med och söker
införlifva sig med den spanska folkkaraktärens
egendomligheter, hvilket är nödvändigt, så skall man snart finna
att den spanska dramatiken innehåller något af det
skönaste och säregnaste, som poesien någonsin frambragt.

Man får icke i den söka det allmänmenskliga,
som man så högt beundrar hos Shakspeare; ty
spanioren blir alltid och uteslutande spanior, och det icke
minst i sin dramatiska poesi. Kristendom och
ridderlighet, kärlek och ära känner och erkänner han endast
i spansk form; men oaktadt denna begränsning svingar
han sig upp till poesiens väldigaste höjder, på samma
sätt som Murillos madonnor alltid bibehålla den
spanska nationaltypen, hur andligt förklarade de än för
öfrigt äro.

Denna exklusift nationella riktning uppstod hos
dem därigenom, att det spanska folket under loppet af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:28:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhbts/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free