Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vann det bifall den förtjenade »förmedelst dess satir,
som många stötte sig öfver». I början af 1724
gick Det arabiske pulver öfver scenen och vann
däremot mycket bifall, därför att det gisslade en dåtida
dårskap, hvarmed många framstående personer gjort sig
löjliga. Trots denna framgång måste likväl Montaigu
taga sin tillflykt till maskerader för att hålla aftären
uppe; men som dessa gåfvo anledning till oordningar
och hazardspel, förbjödos de slutligen af polisen 1724.
Men innan slutet af 1723 hade skådespelarne vändt
sig till Pauli med begäran, att han skulle skrifva
dem ett stycke med titel: Julestuen og Maskeraden, då
de trodde att ett sådant ämne skulle kunna locka
publiken. Han lemnade också ett sådant; men det kunde
icke uppföras, och det bästa med hela stycket var att
Holberg i dess titel fann stoff till två af sina roligaste
komödier, hvilka båda gåfvos på fastlagsmåndagen 1724
och af hvilka Maskeraden då uppfördes för tredje
gången. Ännu samma vår uppfördes Jacob von Thyboe och
Ulysses von Ithaca. Om det första stycket säger
författaren själf, att »åskådarne tyckte inte illa om
det», hvilket väl egentligen vill säga, att det då icke
slog an så särdeles. Holberg hade däri med en
dristighet, som gör honom lika tapper som mången berömd
härförare, angripit löjligheten hos representanterna för två
klasser af samhället, hvilka den tiden talade stora ord och
tillskansade sig väldet öfver all offentlig mening:
nämligen den storskrytande soldaten och den pedantiske
magistern, och det gick med »Jacob von Thyboe» som
med »Tartuffe» — den väckte stormande ovilja — men
Jacob von Thyboe var däruti olik Tartuffe, att den icke
gaf något folk. Om »Ulysses voii Ithaca» säger
Holberg att, »den upptogs med större bifall», ehuru
troligt är att dess parodi på de galna Hufvud- och
Statsactionerna icke då kunde göra samma kostliga
verkan som längre fram i tiden, när man hunnit glömma
att man själf varit betagen i galenskaperna.
Ännu samma sommar uppfördes ett nytt stycke,
till hvilket, liksom i de två förra tillfällighetsstyckena,
folklifvet gifvit stoff, nämligen Kildereisen, hvilket också,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
