Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med att han var sin kungliga operateaters förnämste
beskyddare och gynnare, han var sina författares
smakråd och sina skådespelares kunnige instruktör och ledare,
och att han bättre än någon af sin omgifning insåg
nödvändigheten af att bredvid den praktkräfvande operan
skaffa plats åt det enklare, folkets lif och seder målande
skådespelet och lustspelet, visas bäst af det understöd
han gaf den Svenska Komiska teatern, som fortfarande
stod under P. Stenborgs ledning, till dess den
samman-slogs med den kgl. och med sin nya lokal i De la
Gardie-ska palatset fick namnet Kgl. Dramatiska teatern.
Gustaf III.s betydelse som författare skulle natur
ligtvis blifva epokgörande för sin tid, och detta lika
mycket genom hans höga ställning som genom hans
onekliga förmåga att i synnerhet teatraliskt behandla
de ämnen han valde. Lägga vi nutidens kritiska
måttstock på hans dramatiska arbeten, så är det sant att de
brista i mycket; men detta förringar icke deras värde
för den tid, som såg dem födas och återgifvas. Mycket
af upplysningstidehvarfvets stora ord för små bedrifter
finnes i dem att anmärka; dygd och last utmätas kanske
litet för afsiktligt uppåt och nedåt, fosterländska bravader
och vältaliga påpekningar rörande konungamaktens
välgörande verkningar på alla områden, förefalla oss litet
för afgjordt tillkomna på sidan om både handling och
karaktärer, men detta var nu en gång tidens sed, och
man torde få förlåta konungen, om han icke glömde
att han var konung äfven då han skref sina pjeser.
Det första skådespel som konungen planlade för
sin nya teater var Birger Jarl, i tre akter på vers,
som efter Gustaf III:s plan utarbetades 1774 af G. F.
Gyllenborg och hvars 5:te scen i 3:dje akten är af C. C.
ADLERBETHS hand. Detta följdes af Aeneas i Kartlmgo
1782, lyrisk tragedi i fem akter af KELLGREN, som denna
gång öfvertog utarbetandet af den kungliga planen.
Därnäst i ordningen följde 1783 det själfständigt af
konungen skrifna skådespelet Helmfelt i fem akter, 1788
den af Kellgren utarbetade dramen Drottning Kristina
i fyra akter; 1788 den heroiska dramen Gustaf Adolf
och Ebba Brahe, i tre akter, samt skådespelet Siri Brahe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
