- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
58

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SKYDDSFRUN. Bild ur det moderna Stockholmslifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

god te’ dra mangeln åt mig i förra veckan! — Och
det bara för att artilleristen, som skulle hjelpa till,
spektakla litet mena, liksom det varit någe’ farligt,
gudbevars!

— Är det uppför den här trappan? — frågade
Annie, i det hon pekade på en förfallen trappa, som
började inuti ett prång, strax på sidan om porten.

— Ja, någon annan lär det inte finnas! —
svarade kvinnan, i det hon började tvätta igen; — fast
usel ä’ den så den ä’ färdig te’ ramla hvilken dag
som helst! Dörren midt för, när hon kommer opp,
lilla mamsell! Jag kan undra hvad det der va’
fölen, jag? — mumlade hon sedan, när Annie väl
försvunnit uppför trappan, — det var väl en som inte
har kommi’ på fallrepet än, kan jag tro!

— Det va’ visst någe’ schangtilt, mamma! —
ropade pojken, i det han satte krokben för systern,
som slog omkull sig och började skrika igen.

-— Schangtila ä’ di allihop, så länge det räcker!

— svarade modern, — men när det ä’ slut, så ä’ det
slut också! Men rätt så bra kan det vara, som te’
stå här och slaska i den förbaskade tvättbunken dag
ut och dag in! hå hå, ja ja!

Under tiden hade Annie kommit upp för den
fallfärdiga trappan och stod nu i en halfmörk farstu’,
hvars ojemna trägolf sluttade så starkt framåt gatan,
åt hvilken huset satt sig, att hon höll på att komma
framstupa mot den dörren, som hade blifvit henne
anvisad. Hon bultade på den med klappande hjerta,
och inte så litet orolig öfver hvad hon skulle få se
och erfara, och efter en liten stund, under hvilken
hon sökte hemta sig så godt hon kunde, hördes
långsamma men ändå lätta steg derinnanför, och dörren
öppnades endast så mycket att hälften af ett blekt
ansigte visade sig i springan.

— Hvem är det? — frågade en skygg röst, som
i detsamma öfvergick till ett uttryck af förvåning och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free