Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, men ho’ lär fäll inte villa skiljas från
jäntungen, tänker jag!
— Ocken frågar efter hvad tockna der vill eller
inte vill? För resten hörde jag att Olsons ville hana’
och–
I detsamma uppstod det en hastig rörelse vid
grinden, i det folket makade sig åt sidorna, så att
en bred gång på nytt bildades emellan grupperna.
Jan vände sig om, tittade utåt och ropade förvånad:
— Oj jästaligen! der kommer körkherrn med
Blind-Stina! Kan en tänka sig!
— Det ä’ just schangtilt sällskap för en prest!
— utbrast Magnus hånfullt, i det han också vände
på hufvudet.
— Och si Larsgubben ä’ också me’, far din,
Magnus! — gnälde Jan.
— Ja det förstås! — svarade denne i samma
hånfulla ton; — hvar skulle slefven vara om inte i
gryta’?
3.
De tre personer som nu inträdde på
sockenstugu-gården och som af skilj da orsaker mottogos med odelad
uppmärksamhet, voro sins emellan mycket olika. Först
kom församlingens kyrkoherde, en några och trettio
års man med ett mildt och likväl bestämdt utseende,
en lång och något gänglig figur, som tydde på trägna
studier och klen hälsa, samt ett på en gång vänligt
och värdigt sätt, lika skilj dt från kamratlik tillgänglig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
