Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jemn sluttning neråt stranden ifrån Sjelfva gården,
som låg på en backe, och till följe af sitt hvitmenade
tvåvåningshus med verandor och höga fönster i
allmänhet i hela trakten kallades för »herrgården», något
som Magnus Larson på långt när icke upptog illa,
om han också oupphörligt med en viss högmodig
blygsamhet försäkrade att det var »bara en bondbyggning».
— Men fick han bara lefva — försäkrade han,
— till dess han fick alla sina nyodlingar i ordning,
så kunde det väl hända att han skulle bygga något
som parerade bättre.
Byggningen hade till bakgrund några trän och
ett bakom liggande åkerfält, som litet längre bort
begränsades af löfskog, hvars lätta och rundade linier
så småningom öfvergingo till barrskogens mörkare och
mera allvarliga former. På sidan om byggningen låg
på en något högre backklint en väderkvarn, och på
andra sidan sträckte ladugården, logarne och uthusen
sig i behaglig oordning ut emellan backsluttningarne,
här och der åtskiljda af en halmstack eller en grind
som förde ut till gärdena. På något längre afstånd
från den hvita byggningen låg en smedja i en liten
löfträdsdunge, och framför byggningen stodo på ena
sidan ett par nybygda bodar, som med sina bortre
gaflar vätte åt en tämligen vanskött trädgård,
inhägnad med ett rödmåladt staket och innehållande ett
tjugutal tvinande och risiga bärbuskar samt omkring
ett dussin tämligen unga fruktträn, som likväl voro
öfverlupna af mossa, liksom om de varit minst
hundra år gamla. Ett par trädgårdsland buro förvuxna
smultron, hvilka i flera år kämpat en förtviflad strid
med hvitroten och annat ogräs, och nu sågo ut som
om de ämnat ge tappt för altid — och resten af
trädgården upptogs af kålrots- och potatisland, — det
enda som det var någon reel nytta med, och som
derför Magnus, i likhet med öfriga bönder, hade öga
för. Kring fruktträden var gräsvallen igenvuxen och
hård, och några blommor funnos ej, om man
undan-Frän gator och skär. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
