Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FATTIGGÅRDEN. Ett bidrag till undantagens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dej med väfven, Maja, det säger jag dig! — skrek
hon derpå in åt dörren till kammaren, — annars ä’
det jag som ger dej på örona!
Och efter denna med all vederbörlig skärpa
uttalade förmaning slätade hon hastigt till hårtestarne
uppe i hufvudet, skyndade ut i farstun och stod nu
nigande och fryntlig på dörrtröskeln utåt, i det hon
med den möraste ton i verlden ropade emot de
kommande :
— Nå, si det kallar jag storfrämmat ändå! —
Välkommen, välkommen! Var så god och stig på,
klockarfar! — asch ja! inte behöfver ni torka er om
fotterna, Jan! Det är gunås så torrt och rent ute, så
— fast en nog kunne behöfva en regnskvätt för
vårsäden — var så god och stig på! Det va’ då rigtigt
snällt åf er att ni titta te’ oss!
— Ja jästaligen, si Magnus och jag kom sams
i går, om att — —
— Och så träffa’ jag Jan rakt åf utaf en
händelse, och så slog vi följe begge två! — inföll
klockaren, som för ingen del ville att det skulle se ut,
som om han kom på embetets vägnar.
— Ja det säjer jag, det va’ då rigtigt rart
främ-mat! — fortsatte mor Karin med samma flytande
fart — och nu ska’ ni då rigtigt stiga in i saln och
sitta ner ett tag, så jag får skicka efter Magnus!
— Ä’ han inte hemma då? — frågade Jan, i
det han fortfarande gned fotterna emot tågmattan ute
i farstun.
— Tycker nå’n menniska det? — fortfor mor
Karin, i det hon öppnade dörren till salen, ett stort
rum, möbleradt på herrskapsvis, med matbord midt
på golfvet och ett taffelpiano vid ena långväggen,
samt högkarmade stolar utefter väggarne och en stor
skänk i två afsatser midt emot pianot; — nej då,
han har vuri’ ute på egorna hela da’n, och det va/
knappt han gaf sej tid å äta en gång!
— Ja si den Magnus Larson! — utbrast kloc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
