Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan de båda kompanjonerna nu mätte sina
respektive kroppslängder, hade revisorn oeh den unga
enkan godt hunnit med att se sig omkring i
trädgården, der Schack väckte ett ganska stort uppseende
bland vänner och bekanta, hvilka sutto utplanterade
här och der vid borden framför punsch och vatten
eller kaffe och likörer.
— Hvem fan kan den der stiliga unga damen
vara? — undrade man både här och der, och både
mo- och binoclar kommo i rörelse öfverallt der de
gingo fram. Denna uppmärksamhet började besvära
den unga enkan, som ännu inte var acclimatiserad
nog i Stockholm för att uthärda all denna eld från
alla möjliga ögon, något som en Stockholmsflicka är
så van vid redan från barndomen, att det inte ens
generar henne när hon »går fram» efter
nattvardsläsningen.
— Fortsätter inte trädgården der bakom också?
— frågade hon hastigt revisorn, i det hon pekade på
hörnet af den stora byggningen.
— Nej, der kommer man direkte ut på Sjelfva
Djurgården! — svarade denne, i det de stannade ett
ögonblick, för att inte blifva omkullsprungna af ett
par ganymeder med hvar sin bricka, fulla med flaskor
och glas; — och der fins en charmant utsigt, om ni
skulle vilja gå dit!
— Ja hvarför inte? — svarade den unga enkan
litet tvekande, — så vida man inte anser det oartigt
att vi inte genast komma igen? Annars ville jag det
nog gerna, för jag tycker inte om så här mycket folk!
Men tror ni inte att häradshöfdingen — —?
— Puh! det vet jag visst! — svarade revisorn
vårdslöst; — när Pelle får sitta och smutta på sin
likör och rigtigt moja sig efter middagen, så tänker
han minsann inte på oss! Jag känner honom, jag;
han är en rigtig goddagspilt, skall jag säga!
— Är han verkligen? — frågade den unga enkan,
i det hon med revisorn gick ut genom porten bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
