Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8.
Efter stora promenaden genom Friesens park,
förbi Manilla och sedan midt öfver näset till
Djurgårdsbrunn, stannade vagnarne på Pelles tillrop strax söder
om bron öfver kanalen, livarpå Pelle hoppade ner
och kom fram till den första vagnen, der under tiden
en mycket liflig konversation förts mellan fröken
Barrett och revisorn, med ett och annat ord, en och
annan kort anmärkning inkastad af den unga enkan,
som egentligen dock mest hörde på och tycktes
mycket road af Schacks på en gång lediga, ofta lustiga
och merändels rätt skarpa anfall och utfall både på
saker och personer.
— Ja, mina damer! — började Pelle med hatten
i handen, i det han stannade på den sidan om
vagnen der den unga enkan satt; — nu beror det helt
och hållet på er att afgöra om vi ska’ vända om till
Hasselbacken, eller om vi i stället ska’ fara till
Lidingöbro och supera!
— Ja, hvad säger revisorn? — frågade den unga
enkan med en vädjande blick på sin motpart, med
hvilken hon redan tyckte sig litet mera bekant, sedan
deras knän emellanåt vid vagnens rörelser kommit i
litet närmare kontakt med hvarandra; — vi
främlingar veta ju inte alls hvilket som skall vara det
bästa.
— Jag för min del vill helst fara hem till
hotellet! — förklarade fröken Barrett med blygsam min;
— inte går det an att vi så här kuska från det ena
stället till det andra! Hvad skulle man säga
der-hemma, om —
— Ja, men nu är vi i Stockholm, bästa fröken!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
