- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
295

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hörde ekot af den lilla fruns oupphörliga skrattsalvor.
Detta eko gjorde den unga enkan nervös, och Pelles
sentimentala utgjutelser förbättrade inte på minsta
vis det för henne obehagliga i situationen. Slutligen,
när de voro nära på framme vid kapellet, vid ett
ställe der vägen i sakta stigning för igenom den
vackraste naturliga engelska park med lummiga
löfträds-hvalf och pittoreska bergpartier, medan här och der
små smygande gångstigar föra in till doftande
grangrupper och kala bergtoppar med utsigt öfver
om-vexlande vatten och land, förklarade Louise att hon
var trött och att hon ville sätta sig och hvila en
stund medan man inväntade de andra.

— Är det inte bättre att vi först gå opp till
kapellet? — frågade Pelle, — de andra ha’ kanske
gått någon ginväg.

— Tror häradshöfdingen det?

— Ja, man kan inte så noga veta hvad Acke
tar sig för! — menade Pelle med en blick som skulle
vara slug, men slutade med att bli förvånad.

— Acke? Hvem är det? — frågade den unga
enkan, i det hon satte sig ned på en mossig sten
vid vägkanten.

— Kors, det är min vän revisorn, vet jag! Han
heter Axel; men i Upsala kallade vi honom Åcke!

— Axel! Det är ett bra vackert namn! — sade
Louise, i det hon sände en svärmisk blick inåt
skogen, — och Acke är heller inte fult, som smeknamn
betraktadt!

— Och så tycker han särdeles mycket om just
det smeknamnet! — fortsatte Pelle, som just i detta
ögonblick fick en infernalisk idé; — och det fast han
är stora, långa karlen!

— Gör han verkligen? — frågade den unga
enkan hastigt och tilläde efter ett ögonblick, i det hon
kastade en bedjande blick på Pelle; — gud, hvad
jag är törstig! Den som ändå hade någonting att
dricka!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free