Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
harmset; ty hon tyckte nog att hon kunde vara värd en
messa, om hon också inte medförde hela Paris i hemgift.
— Nej kära barn, hur kan du tro något sådant?
Bara för pengarne? Det vore ju någonting alldeles
oerhördt! När man är så ung och så söt som du, så
kan det väl allraminst komma i fråga! Men att det
blir ett streck i räkningen, när de få höra talas om
den hemkommande styfsonen, det kan du vara lugn
för! Så mycket känner jag karlarne, och så många
flickor har jag fått se sitta der och titta efter en man,
fast de varit fullt ut lika vackra som du! Och jag
skulle råda dig att inte säga ett ord om brefvet, utån
låta dem fria först, hvilken det nu än må bli! Det
vore kanske det försigtigaste!
— Och så kanske efteråt få se sura miner öfver
att de misstagit sig? Nej jag tackar! Hellre då spela
med öppna kort! Men hur är det, tant, känner du
dig rigtigt kry i dag?
— Ja, fullkomligt! Jag är bara orolig för dig,
stackars barn, som–
— Det skall tant inte vara. Och om tant vill
vara rigtigt snäll, så går tant nu och hälsar på
konsulinnan och låter mig ensam ta’ emot mina friare.
— Hvad tänker du på? Det går visst inte an,
och det kan inte komma i fråga, att jag skulle lemna
dig ensam i ett sådant ögonblick — —
— Ja, men nu vill jag det! — svarade den unga
enkan med ovanlig bestämdhet, — jag är inte något
barn och ingen liten flicka heller, och den här saken
vill jag sköta sjelf. Sålunda går tant antingen till
konsulinnan eller också ut i bodarne och köper de
der småsakerna som tant behöfver — se här är
penningar, tror tant att en femtia räcker?
— Ah söta barn! — utbrast fröken Barrett,
skinande som en sol, — tror du att jag tänker slösa på
det sättet — -— nej, om jag får tjugo — —
— Tant understår sig inte att komma hem och
ha’ någonting kvar på den här! — fortsatte Louise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
