Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I EFTERHAND. En kärlekshistoria utan romantik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13.
Omkring fjorton dagar sednare satt revisorn som
vanligt vid sitt skrifbord, sysselsatt med sina luntor
och handlingar, då det ringde på tamburklockan, och
hushållerskan en liten stund efteråt öppnade dörren
till hans skrifrum och anmälde att häradshöfding
Modin ville tala med honom.
— Bed honom stiga in! — svarade revisorn och
fortsatte lugnt att studera ett inveckladt konkursmål,
som om ingenting händt. Men det dröjde både länge
och väl innan Pelle kom, och som han började
misstänka att någon ny rockupphängningsfråga kommit
på tapeten, steg han upp, öppnade dörren till salen
och tittade ut. Men hvad han såg gjorde honom på
samma gång förvånad och orolig. Tamburen var tom,
hushållerskan borta, och på en stol vid dörren satt
Pelle Modin och såg ut som en förminskad skugga
af sig sjelf. Den friska färgen var borta, de utstående
ögonen insjunkna, lilla magen betydligt på
indragnings-stat och det enda som var sig likt, ja, nästan större
än förut, var de från öronen utstående röda
mustascherna.
— Hur fan är det fatt med dig, kära Pelle? —
frågade revisorn bestört, i det han gick till honom
och räckte honom handen.
— Åh, det är bara skräp, kära du! — svarade
Pelle pustande, — jag har fått en helvetes magkatarr,
jag får visst lof att fara till Marienbad eller Wies-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
