- Project Runeberg -  Från gator och skär. Nya berättelser /
349

(1889) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3.

Några dagar derefter var kamrern ute och
ströf-vade ensam i skog och mark, med bössan på axeln
och skjut väskan tom, så när som på några kantareller
och röksvampar, samt en stolt fjällskifling, som
kamrern inte var litet stolt öfver att ha kunnat hitta på
och som han omsorgsfullt lindat in i papper för att
det vackra, halfuppspända paraplyet inte skulle gå
sönder innan han kom hem. Kamrern var en
utpräglad svampvän, och som eftersommarn liknade sig till
att blifva i hög grad gifvande både i fråga om riskor,
rörsoppar och tickor, var han i ett ypperligt humör,
hvilket inte ens nötskrikornas gemena uppförande
kunde störa helt och hållet. De hade nämligen redan
från tidigt på morgonen vattnats honom i munnen,
der de i skogshultet ofvanför byggningen hållit sitt
sedvanliga gräl och käbbel, och när han kom ut på
verandan så der mot åttatiden, lyfte en hel skock ur
björkarne och asparne på sidan om fönstret och slogo
genast ner igen några famnar längre bort. Deras
skarpa, skärande läte eggade honom på ett
förunderligt sätt; sportsmannen inom honom vaknade till lif,
och när han väl fått sitt morgonkaffe i sig, tog han
ner dubbelbössan från väggen, kysste sin hustru och
mumlade några ord om att hon inte skulle göra sig
allt för säker på att inte få ett dussin kramsfågel till
kvällen, stoppade för säkerhetens skull konjaksflaskan
i väskan och begaf sig af uppåt skogsstigen.

Nötskrikorna tycktes inte begära bättre än att få
göra en långtur med den jagtlystne Stockholmaren,
hvarför de genast under ett förargligt utrop af: äh! äh!
satte af litet längre inåt skogen. Kamrern såg i solskenet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:29:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhfgos/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free