Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ”BRAND-PETTER.” Historien om ett öknamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det var just inte godt om folk deroppe i omarken,
och i synnerhet var det inte godt om toekna som
dugde te’ någe’.
— Jaja, bara han inte ställer te’ nå’n olycka åt
oss! — sa’ Bolla mer än en gång, när han kom
slinkandes hemåt om lördaskvällarne; men jag låtsa’inte
om någe’ jag, utan svarte bara:
— Var du lugn, Bolla! — sa’ jag, — om han
också kan trolla, så kan jag slå, jag — och han ska’
inte vara värd många styfver, i fall han vågar sej te’
och försöka!
Och så gick den första vintern bra nog, fast det
va’ kallt som hin håle emellanåt, och snön låg tjock
utanför både dörr och fönster, och vi den mästa tiden
måste ta* in kokräke’ te’ oss i stugan, för att hon
inte rakt åf skulle stå och stelfrysa sig ute i fjöse!
Men godt och bra va’ det mellan Bolla och mej, och
blef det för jäkligt med vinterlaget, så kröp vi ihop
så nära hvarann’ vi kunne, och på det sätte’ håller
en sej allti’ varm!
7.
— Kammarern tittar på klocka’ sir jag; men nu
ä’ det inte mycke’ kvar häller! — sade Petter efter
en stunds tung tystnad, i det han skakade på sina
breda axlar, som om det gått en rysning öfver
honom; — nu ä’ det bara slutstrofen det gäller!
— Om Petter vill eller tycker det är för ledsamt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
