Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VINTERNOTEN. Skärgårdsbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att di betalar så hutlöst lite’! — sade Boman torrt;
— men nog klår di te’ Stockholmarna, allti’!
— Ja, det ä’ rätt åt dom! Di kan gerna betala!
— skrek Vikarö-Per, — di der som ingenting gör,
bara ligger och vräker och sofver! Di kan gerna bli’
klådda!
— Jag tycker ni klår dom så bra själfva, när di
kommer hit ut om somrarne och snyggar opp på
gå-larne åt er! — mumlade Boman, i det han gjorde
lös lättet som fästes på för att hindra tögen att släpa
i bottnen; — så kunne ni låta bli’ te’ skälla på dom,
te’minstingen!
— Jaså! — svarade Per, — du klådde dom fäll
inte, du, innan du söp opp storbåten för dej, utan
for och segla in sand från Ljusterösidan?
Boman höll på att svara något dräpande i sak,
men den gången blef det inte något af, för nu var
noten i land, och se’n var det att hugga i för alle
man, när de skulle hala in den till stranden, der isen
huggits upp under tiden af de andra, och der det
nu var att klifva i så att issörjan stod långt upp på
benen, och för en och annan trängde högt upp i
stöfvelskaften, när sjöstöflarne inte voro rigtigt hela
eller när det var brist på skältran eller fläsksvålar att
smörja dem med. Men det frågade man inte efter.
Vattnet gick an att hälla ur igen när varpet väl var
uppe, och här hade man annat att tänka på än att
känna efter om man blef våt. Tögorna voro slut, och
karlarne klefvo just nu ner i vattnet och höggo tag,
två eller tre i hvar notarm, sågo noga efter att både
undertärn och öfvertärn drogos samtidigt in, och
forskade girigt efter första anblicken af den
silfverglän-sande fisken, som förskräckt rusade fram ifrån påsen
der bak för att se, om det inte fans någon möjlighet
att komma ut borta vid framsidan.
Många famnar af noten voro inte inne, förrän
strömmingarne syntes kila fram utefter notarmen, vända
blixtsnabbt om igen och försvinna inåt det grumliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
