Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frun. Ja-ha, jag kunde tro det! Hjerta, och
aldrig är det annat än hjerta! Du är alldeles for
ro-maneskj mitt barn, det der duger inte! Personer af
stånd ska* inte haj något hjerta, det kan man lemna
åt def der sämre folket, som inte behöfyer tänka på
hvad som går an, hvad som passar sig!
Elise. Det kan inte vara mammas mening–
Frun (afbryter). Hade jag i min ungdom
rådfrågat mitt hjerta, så hade jag väl aldrig gift mig
med din knarriga far, och då hade väl jag ännu i dag
sutit som en fattig symamsell på min vindskammare,
eller på sin höjd varit skomakarefru eller —
skräd-darhuBtru!
Elise. Och kunde inte mamma varit lika lycklig
som sådan ?
Frun. Jo, en skön lyoka! Jag skäms visst inte
för min fordna ringhet, men verlden är sådan att inte
talar jag om den, och nog tackar jag min eviga Gud
att jag sitter som välmående enka efter en
bankokommissarie, och är en ståndsperson så god som en
ann! Och sannerligen jag begriper hvarifrån dn fått
dina plebejska idéer!
Elise. Ja, inte har jag åtminstone fått dem af
mamma, det skall Gud veta.
Frun. Nej, jag smickrar mig med det! Men det
var min salig man, den envisa hjernan, som skulle
uppfostra dig på det nymodiga sättet, kan tänka!
Lycka att han dog så fort han gjorde, annars–
Elise (förebrående). Mamma–—
Frun (något brydd). Ja, herre Gud, jag sörjer
honom ännu i dag, men hade inte vår Herre tagit
honom, så vore du väl alldeles förstörd! Lyckligtvis
var det ännu tid att få dig i pension hos mamsell
d’Orangerie, annars hade tdu väl varit en komplett
bondjänta!
Elise. Det Bmärtar mig att vi aldrig kunna tänka
lika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>