Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första svenska operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvandes seder och språk under mer än ett halft
sekel blifvit formade efter främmande förebilder,
framkallade af de utländska hofven och den
dominerande franska bildning, som från Ludvig XIV.s
glanstid spridt sig öfver Europa, så är det
sannolikt att Gustaf III med snillets ingifvelse såg
klarare än de flesta och att det var derför han på
denna omväg valde att gagna den svenska
dramatiska konsten, och gagna den bättre än han
kanske annars skulle hafva kunnat.
Hvilken annan som hälst skulle likväl hafva
misströstat om att utan vidare kunna stampa en
operascen upp ur marken; Gustaf III gjorde det
icke och utgången visade att han hade rätt. Låt
oss i korthet undersöka livilka material han hade
att arbeta med, för att bäst kunna inse storheten
af hans verk.
Det fans vid denna tid tre kompositörer i
landet: Zellbell, Wesström och TJttini. Båda de förre
voro, enligt Ehrensvärds utsago, »omöjliga att
använda», Uttini valdes altså, ehuru man darrade
vid valet. Utgången visade likväl att valet var
godt; han började att lära sig svenska, och blef
— enligt samme Ehrensvärds ord — »en af de
nyttigaste och nitfullaste arbetare». Från den
franska truppens personal fans ännu premierdansören
Gallodier kvar och han blef utsedd till den nya
operans ballettmästare; men någon ballettkår hade
han icke, en sådan måste skapas ifrån början.
Äfven för sången, som ju var det vigtigaste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
