Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förste direktörerna vid Operan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de konstnärliga kraftérna från de smärre teatrarne,
satte sig i personlig beröring med pressen och
literatörerna och icke skydde att på uppsättningen
af ett nytt stycke kasta bort några tusen kronor,
för att locka publiken till den kungliga
operasalongen. Han gjorde i detta afseende en i sanning
lysande debut med Meyerbeers »Profeten», som
för första gången uppfördes den 8:de November
1852, och hvars uppgående sol kastade en
bländande glans både öfver den nye direktören och
de friska trupper han förde i elden. Aret derpå,
den 7:e i samma månad uppfördes Hamlet,
nyin-studerad med den till Kgl. teatern återbördade
Edvard Swarlz i titelrollen, och eröfrade ett
stor-artadt, i många år stadigvarande bifall.
Personligen i hög grad älskvärd, hvilket als
icke hindrade honom från att, när så fordrades,
taga sin värdighet i akt, förde baron Bonde en
fullkomligt enväldig spira öfver sina underhafvande,
och många äro sägnerna om det på samma gång
patriarkaliska, lustiga och hänsynslösa sätt hvarpå
han behandlade dem, och i synnerhet behandlade
dem som de voro sjuka till.
Det var för honom en lätt sak, att med högst
egen hand kasta ut en näsvis besökande, stjälpa
en karafin vatten öfver en af förargelse halft
vanmäktig primadonna, taga sin egen peruk af sig
och dermed egenhändigt pryda en tiggande korist,
själf rusa in på scenen och försöka lugna den af
ett häftigt åskregns trummande på scentaket skrämda
Hedbergt Operahuset. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
