Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några af operahusets festdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blom. På operan hafva dessutom firats sekel- och
halfsekelfester öfver Moxart, Beethoven och Rossini,
och hafva vid dessa arbeten af dem uppförts,
hvar-jämte tablåer gifvits, framställande episoder ur
deras lif och verksamhet.
Bland märkliga premiérer på Operascenen torde
några här förtjena ett närmare omnämnande,
särskildt på grund af den hänförda stämning de
framkallat. Vi hafva redan förut talat om Gustaf Wasa,
om Trollflöjten, Don Juan och Profeten, men det fins
äfven många andra operor som vid sitt första
framträdande väckt ett oerhördt bifall. Till dem räkna
vi först och främst Meyerbeers Robert af Normandie,
af hvilken först 4:de akten gafs den 9:de December
1837, hvarefter operan i sin helhet uppfördes den
10:de Maj 1839. De förnämsta partierna sjöngos
då af Julius Giinther, Jenny Lind, Fredrik
Kin-mansson och Mathilda Gelhaar, och särskildt väckte
Jenny Lind som Alice ett stormande bifall.
Medan Gounods Faust och Romeo och Julia
icke i början utöfvade den dragningskraft på
publiken, som de sedan i så rikt mått kunnat — det
gick till och med så långt, att Daniel Hvasser kunde
vid tillfrågan om hvad teatern närmast skulle komma
med för nytt, med en komisk suck svara: »Jo, gunås,
Faust!» — vann deremot Afrikanskan från första
ögonblicket en oomtvistad framgång. Den väldiga
finalen i första akten, det ståtliga skeppet och dess
undergång, den dittils oöfverträffade prakten i fjärde
aktens hyllningsscen och det utmärkta sätt på hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
