Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några af operahusets festdagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så litet påminde om dem som man sedan vant sig
vid i Lohengrin och. Tannhäuser.
Den dramatiska konsten har på Operateatern
representerats af stycken, som både konstnärligt
och ekonomiskt taget varit den till gagn och
heder. Främst bland dem torde med allt skäl Hamlet
nämnas, sedan den i sin nya uppsättning, med
Stvarfa i titelrollen, återuppiordes 1853, och
der-efter bibehöll sig på scenen till 1881 då denne
utmärkte skådespelare afgick från skådeplatsen för
alltid. Att han der äfven, tillika med Elise Hvasser
och Axel Elmlund, möjliggjorde uppförandet af
sådana stycken som Egmont, Sardanapalus,
Fäk-taren från Ravenna, En Vintersaga, Hännännen
från Helgeland, Richard den 2:dre och 3:dje, Timon
af Alhén, för att icke nämna Bröllopet på Ulfåsa,
och Antonius och Clcopatra, jemte många andra
stycken i hvilka de två sistnämnda utan honom
fängslade publiken, bör häller icke glömmas nu,
då dramat nästan helt och hållet upphört att mera
gifvas derstädes.
Bland operahusets festminnen får häller icke
glömmas de som äro förbundna med främmande
storheters uppträdande. Gästspel sådana som
Anders, Bocks, Tichatschccjcsy Betzs, Trebellis, Lilly
Lehmanns, Kristina Nilsons, Wachtels, m. fl. på
den lyriska och Nielsens, Ira Aldridgest Adelaidc
Ristoris och Ernesto Rossis på den dramatiska
konstens mark äro väl värda att bevaras i
troget minne, epokgörande som man väl kan säga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
