[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gunnar. Ja, kommer du ihåg kumpakten? En
till skulle jag få ta med mig —
erik {skriken). Inte den där! Inte den där!
GUNNAR. Såvida jag inte kunde visa fram en som
var värre än du!
titta grå (nyper honom om näsan med eldtången).
Och inbillar du dig kanske att du ä’ styfvare än jag?
erik (snörfiande). Nej — nej! — Så lef då,
små-länding! — Släpp taget med tången!
titta grå. Lofvar du att ge dej af då, och aldrig
sticka din näsa hit mera, ditt eländiga frat?
erik. Ja — ja — det lofvar jagl (Hon släpper
taget) Så länge det finns sådana som du, så är jag
öfverftödig här uppe! (Går öfver till midten af scenen,
och fortsätter med skadeglädje.) Men guldet borta vid
trollstenen, det tar jag med mig hem i förbifarten 1
gunnar. Det tog jag cpp, medan jag hade
Eskils-tunaknifven i behåll, du!
titta grå. Och satt in’et har han!
gunnar. Så^ tar du det, så ä’ det
Värmlands-bankens förlust, och inte min, du!
erik (i raseri). Lurad! Aldrig annat än lurad!
Men så är det att ge sig i slanger med småländingar!
(Han flyger med en stark knall ut genom vet andataket,
som han tar med sig i farten.)
Trettonde scenen.
GUNNAR. TITTA GRÅ. ELNA.
gunnar (andas ut). Så där ja! Heder och tack,
svärmor! Det var ett rejelt handtag ni gaf mig!
TITTA GRÅ. Skulle tro det, jag! Men te? tack
för det ska’ du vara hygglig och snäll mot tösa mi
och det så länge du lefver!
gunnar. Det lofvar jag! Bara hon inte blir lik
er sedan i framtida!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
