Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föremål samt slutas med en jämförelse på vers mellan
Sveriges trenné store Gustaver, hvärvid den siste
naturligtvis ingalunda framstår som den minste.
Detta oerhörda smicker förefaller för våra öron
vidunderligt, men under den första förtjusningen, då Gustaf
visserligen förtjänade sitt fölks kärlek, har det säkert varit
inte allenast i allmänhetens utan äfven i verklige
vitterhets-kännares smak. Såsom bevis på desse senares omdöme
kan anföras ett uttalande utaf Joh. Rosén, den
mångkunnige och skarpsinnige utgifvaren af det ultragustavianska
och halft litterära göteborgsbladet, »Hvad nytt? Hvad nytt?»
Denne, som finner talet endast öfverdrifvet i afseende på
skildringen af Sveriges sjunkna tillstånd under frihetstiden,
prisar författarens lätta skrif- och tankegåfva och anser
honom böra komma ätt gå långt i vältalighet, om han
tillika vårdar tungomålet.
Löfsångaimes antal var för öfrigt nu legio. Den, som
gick nära på lika högt i tonskalan och som äfven i annat
afseende skulle komma att likna den uppåtsträfvande
Ifig-man — utan att därför någon personlig beröring mellan
de båda herrarne kan spåras — var den bekante
Simming-sköld.
På detta nu nämnda vältalighetsprof följa flera poetiska
utbrott af samme författare, hvaruti denne dock endast
undantagsvis visar inspiratioii och rytmiskt sinne, såsom
då hän i en sång: Nationens röst till sin konung Gustaf III
pä den 79 augusti 1773, bland annat utropar:
»Så fortfar, Vasars son ditt äromått att fylla,
att skapa om en tid, då allt försyagadt är!
Ej smickrets låga röst vårt tillstånd får förgylla,
den endast blifve hörd, som sanning för dig bärl
Du aldrig ledsna kan att nya lagrar skörda,
att göra Sverige sällt kan aldrig- bli en börda
för GUSTAFS höga själ.» >
Vanligen går smickraren äfven uti dessa poetiska *’ut*
gjutelser öfver alla gränser, såsom till exempel<då han i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
