Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skett, och ryska regeringens okunnighet om hela affären,
då Ingman härom aldrig meddelat sig med denna senare.
Nu hade dock assuradörernes kommissionär i Petersburg
på uppdrag från Helsingfors börjat spana efter den
af-hämtade lådan och slutligen kommit till Ingman. På första
förfrågan svarade denne, att saken hörde till de
ministeri-ella göromålen och ej fordrade någon upplysning. Vidare
ansatt upplyste han, att varorna blifvit lämnade till en i
Petersburg bosatt fransk köpman, och, då detta ej besannade
sig, att de funnos i tullen. Till sist, då godset ej heller
där kunde finnas, erbjöd sig Ingman under någon
framkastad misstanke mot tullverket att ersätta det bortkomna.
Då dessa olika förklaringar — alla skriftligen affattade
— uppvisas för Björnstjerna, förstår denne sakens
sammanhang och ser sig försatt i den pinsamma nödvändighet
att häruti inviga grefve Panin — en sak så mycket
obehagligare, som Ingman just dagen därefter skulle af
kejsarinnan mottagas i afskedsaudiens.
Innan vi redogöra för denna Björnstjernas anmälan
för Panin och hvad som därpå följer, torde det vara
lämpligt att åter lämna ordet till Peyron, som i fortsättningen
af sitt redan anförda bref till Reuterholm på följande lifliga
sätt skildrar Ingmans belägenhet:
»I början af april månad kom man från en
hof-juvelerare till mig för att fråga, hvar jag hade lådan från
Helsingfors. Jag svarade, att Ingman hade mottagit den
och uppvisade det kvitto, som jag hade i mitt förvar.
Detta utan att hafva den ringaste misstanke mot honom,
och hur skulle jag kunna haft mot en ämbetsman, som
åtnjöt en konungs förtroende och en kejsarinnas välvilja.
Tidigt om söndag, klockan fem på morgonen, kom hans
betjänt till mig med en biljett, som innehöll dessa ord:
’Bäste Peyron, kom, om du vill sauvera din vän!’
Allden-stund han varit sjuk och dock gått ut dagen förut, trodde
jag, att det var denna oförsiktighet, som åter medfört
feber. Jag begifver mig genast till honom. Han säger:
’Peyron, jag var i går hos Narischkin, hvarest Hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
