Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var denna här refererade skrift — vid dess
ut-gifvande af författarens »kommissionär» i Köpenhamns
»Adresseavis» annonserad såsom »et af de laesvaerdigste
Skrivter, der maaskee nogensinde har forladt vore Presser;
forste Afdeling af et Verk, der vil gavne Europa, giore
Dannemark JEre og for dets Vigtighed og skionne Udforelse
altid blive et klassisk Arbeide» — det var denna skrift, som
han sändt Gjörweli på samma gång han underrättat om
sin upphöjelse till landtråd.
I afseende på broschyren berättar han, att man i
Köpenhamn öfverhopat honom med komplimanger, inte
allenast för innehållets förträfflighet, utan äfven för det
glänsande sätt, hvarpå han behandlat danska språket.
Hemställer nu emellertid, huruvida arbetet ej skulle förtjäna
att öfversättas på svenska. Den medsända skriften vore
dock endast första afdelningen af ett större verk, hvars
andra afdelning, innehållande en skildring af Rysslands
verkliga tillstånd, redan vore under pressen.
Egendomligt nog har detta i början af april afsända
paket ej kommit adressaten tillhanda förr än fem månader
därefter. Då skyndar sig emellertid gubben Gjörweli,
välvillig och entusiastisk som alltid, svara »välborne herr
landtrådet», att han med största förundran och glädje
funnit sig hedrad med ett bref från en gammal vän och
vitter man, samt att det ej kunde annat än högeligen fägna
honom, om deras litterära bekantskap härmedelst finge
förnyas.
Herr landtrådets nya skrift om tidens falska politik hade
Gjörweli med ett bifall, en känsla läst, som den förtjänade;
men, om han ej känt författarens eldiga snille, skulle han
föga begripit, huru en svensk kunnat komma, inte till
färdighet, utan till den höjd och skönhet uti danska språket,
som nu låge för hvarje kännares ögon. »M. H. har liksom
upplyft detta för medelmåttan och det komiska mera ägnade
språk», förklarar han, »till den ädla sublima tonen, till att
tolka de begrepp och känslor, som utgöra nationernas ära
och folkslagens sällhet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
