Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaffedrickning ur kinesiskt porslin, mot svärmare,
alkemister, frimurare, magnetisörer etc.»
Efter att hafva uppräknat några ämnen, som bort med
mognad och grundlighet hafva afhandlats i ett verk, afsedt
att upplysa Europas konungar, ministrar och
medborgare, utbrister recensenten:
»Men sannerligen, dessa ämnen utredas ej på några
blad, ej med frågor och utrop. Detta sätt att beständigt
apostrofera sina läsare: I konungar! I folk! I tidens lärde
och starke andar! I fanatiska svärmare! I tolkar och
för-kunnare af de himmelska sanningar! L medborgare af alla
klasser! Hvad ären I? Hvad gören I? Hvad blifven I?
Låtom oss ej upphöra att ropa till konungarne, att
upprepa för minístrame, att öfvertyga alla nationer o. s. v.!
— Denna svärmande stil, denna larmande ton är icke
tänkarens, undersökarens, filosofens. Den uträttar lika litet
och är lika löjlig, då det angår att visa politiska
missräkningar, som då frågan är att upptäcka begångna fel i en
aritmetisk kalkyl.»
Författarens anklagelser mot furstarne att de föra en
elak regering ger recensenten anledning till följande
betraktelser: »Huru vill man förena dessa hårda beskyllningar
mot regenter i allmänhet med den sanna frihet, det beskydd
under lagarna, den säkerhet till person, heder och
egendom, som efter auktors utttyck verkligen äges öfverallt i
hela Europa? Hur vill man förklara så orimliga
motsägelser? Genom ett sätt af tvenne: oredigt hufvud eller
misstänkt uppsåt. Man vill passera för filosof och dock
göra sin uppvaktning, vinna folkets aktning och
konunga-gunst, blanda frihetens språk med smickrets, men det låter
sig lika litet verkställas, som att på en gång stå rak och
krypa.»
Att författarens förkastelsedom öfver den nya franska
filosofin väcker rec’ensentens synnerliga förtrytelse, faller
af sig själf.
Efter att ytterligare hafva bemött flera af författarens
påståenden kommer slutligen Kellgren till förslaget om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>