- Project Runeberg -  Ingman-Manderfelt. En äfventyrare från Gustavianska tiden. En studie /
160

(1901) [MARC] Author: Hugo Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tare, och herr landtrådet tillfrågar dem: Hvad lider natten?
Förstår du denna sublima fråga? För min del tycker jag,
att väktarena borde hålla visst folk inom hus för att slippa
blifva oroade genom onödiga frågor.»

B. »Jag tycker så äfven. Efter hvad jag hör, lär jag
ej komma att läsa herr Manderfelts utrop.»

A. »Uppriktigt sagdt, min vän, den mindre enfaldiga
allmänheten önskar äfven slippa läsa den.»

Detta skarpa anfall besvarar Manderfelt genast på
följande sätt i den anonymes egna språkrör:

»Till samtalaren i n:o pj och 96 af dessa Tidningar.»

»Om min herre, innan han företog sig att skrifva emot
mig, gjort sig den mödan att lära känna min personliga
karaktär och mina tänkesätt som undersåt och medborgare,
tänkesätt som jag ofta i publika skrifter som verkelig
författare ådagalagt, tänkesätt dem jag vid flera viktiga
tillfällen fatt bevisa, så hade min herre åtminstone icke tillåtit
sig att på mig använda såsom smädeord: demagog, utropare,
uppmanare m. m., så hade min herre icke misskänt
renheten i mina afsikter, icke förvrängt sanningen i mina ord,
så hade min herre under sitt fulla namn talat mig till i
ett språk, som jag kunnat besvara, anständighetens och
förnuftets språk, ty på ovett och ondska har jag aldrig
lärt svara. Paskiller öfverlämnar jag åt lagarnes näpst eller
åt allmänna föraktet.»

Manderfelt.

»P. S. »Jag skänker min herre gärna efter alla möjliga
titlar, ty den jag mest värderar, att vara tänkande människa
och redlig medborgare, trotsar jag själfva helvetet att
be-röfva mig. Men upplysningsvis vill jag blott säga min
herre, att jag aldrig var hofråd, utan att i konung Gustaf
III:s nådiga fullmakt tillägges mig lika namn och värdighet
med kungl. svenska landtråderne i Pommern.»

Denna kraftiga tillrättavisning hjälper ej. »Samtalaren»
har blodat tanden och fortsätter fejden dagen därpå i ett
delvis satiriskt anförande, hvaruti landtrådet framställes
såsom den där förde de fattigares talan med tillgjord värma, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhingman/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free