Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var då, den 2 september, som borgaren
Mander-felt åter lät höra sig — ibland höjande sig till det
sublima ibland sänkande sig till burlesken dock utan att
annat än undantagsvis vidröra själfva ämnet. »Låtom oss
göra godt af all vår förmåga, medan vi lefva,» utropar
han bland annat, »snart, ofta snarare än vi förmoda,
befinna vi oss vid banans slut, och på det omätligaste fält,
som då öpppar sig för vårt häpna öga, hvad se vi utom
frukten af de frön, vi här utsått? Det är för sent att på
grafvens bräddar utdela skatter, som man ej mer kan
bruka, och att därigenom draga växlar för sig i evigheterna
till en betalning af gammal gäld, hvilka ofta med protest
torde komma tillbaka från den, som pröfvar hjärtan och
afsikter.»
Efter att ytterligare hafva utslungat några fraser i denna
tonart kommer han för ett ögonblick till själfva saken och
påyrkar en frivillig beskattning, sådan den efter sakens natur
och för medborgarnes heders och säkerhets skull borde vara.
Såsom rättesnöre här vid lag kunde möjligen den allmänna
bevillningen tagas, ehuruväl härvid en och annan orättvisa
förekommit, sådan som den till exempel, att han själf nyligen
blifvit alldeles för högt taxerad.
»Men jag står icke här och talar för mig själf,» fortsätter
han, »en värdigare driffjäder höjer min röst, jag talar för
mina fattigare medborgare, isynnerhet af den arbetande
klassen. Dessa böra så litet som möjligt är få vidkännas
tyngden. De, som släpa och svettas 6 dagar i veckan, icke
på krogen men vid sitt arbete, böra vi åtminstone unna
att på den sjunde få äta sin soppa och stek i lugn. Utom
deras flit och möda att förskaffa oss allt, hvad till lifvets
öfverflöd, bekvämlighet och nödtorft hörer, skulle den
rikaste med alla sina pänningar lefva som en usling. En
tunnor gulls karl, till exempel, ulan skor och utan byxor i
vårt blida klimat, där man dväljes 7 månader om året vid
kakelugnen, skulle föreställa en löjlig figur. Arbetaren, den
aktbare arbetaren, är sin lön värd, och denna lön bör ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
