Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
affärer. H. Exc:s därpå följande höggunstiga skrifvelse öfver
tygade mig snart, att denna min fruktan ej var ogrundad;
men min enda tröst är dock, att jag, fast obuden, med
min ifver gagnat den goda saken, som följderna skola visa;
ty de viktiga upplysningar, som H. Exc, Armfelt inhämtat
af dessa samtal såväl om danska hofvets som gunstlingen
Kaas’ tänkesätt, lärer han utan allt tvifvel göra nyttiga för
Kungl. Majrts och rikets intresse vid tillstundande
negocia-tioner, och mig synes, att de redan skedda indragningar
af norska och svenska kustarméerna äro glada förebud.»
»Ledd af min öfvertygelse och af en nitälskan för
konung och fosterland, som följt mig från min ungdom,
och som ej lärer öfvergifva mig förrän i grafven, ville jag
hafva gått ännu längre, om jag fått. Jag hade af Exc.
Armfelt begärt och erhållit tillåtelse att få skrifva ett bref
till Exc. Kaas för att aflämnas i hans egna händer på
Svinesund, när han skulle återresa till Köpenhamn, och
hvarpå jag utbeder mig svar med en kurir, som jag själf
ville betala. I detta bref anhåller jag hos Exc. Kaas om
ett möte i Uddevalla för att tala om saker af största con*
sequence. Min afsikt var icke mer och icke mindre än
att förmå Kaas till att bruka hela sin influence hos sin
konung och dess ministrar för att åter upplifva den
odödlige Bernstorffs politiska system, att förena Sverige och
Danmark med så fasta band, att de gemensamt kunde
utgöra en boulevard emot Rysslands allslukande härsklystnad
i Norden, hvartill de åtskilda voro alltför svaga. Under
de tio år, som jag i denne store mannens skola, lika så
stor människa som minister, lärde, att det var en möjlighet
att förena sund politik med den strängaste redlighet och
dygd, fann jag honom orygglig i sin vänskap för Sverige.
Min täta korrespondans med högtsalig konungen från 1790
års början ända till hans grymma död skall, om den ännu
finnes i ministerarkivet, tillräckligt tala i detta ämnet. Jag
tillbeder ännu Bernstorffs skugga; hans porträtt är den
enda skatt jag äger i världen, och han skall aldrig på
andra sidan, i ljusets regioner, få förebrå mig att någonsin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
