Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stoppat ner litet smått ur visthusboden, som Maja tyckte
var godt att bära på, just därför att det kändes litet tungt.
Det hade mörknat på duktigt, innan hon gick, men gamla
Maja var inte rädd för mörkret, och vägen kände hon till,
så det var nog ingen nöd för henne att komma hem.
När hon kommit en bra nog bit från uthusen på
Österäng och skulle taga af genvägen, som gick öfver
skogen hem till hennes stuga, hörde hon steg af en
gående, och det dröjde inte lång stund förrän en mörk
skugga kom emot henne från en trädgrupp, som stod just
vid vägskälet. Maja saktade stegen litet och tittade skarpt
framför sig; hon var nästan lika skarpsynt i mörkret som
Wennes gamla Olle där hemma, och hon såg snart att det
var Magnus, som kom emot henne.
»Kunne fäll tro det också,» mumlade hon för sig själf;
»inte kan den fäll sofva, kantänka.»
»Go* kväller, mor Maja! Ni ä’ fäll på hemvägen, kan
jag tänka!» hördes nu Magnus’ röst alldeles invid henne.
»Jo men ä’ jag så!» svarade Maja lugnt. »Och om
jag inte sir galet och hör galet me’, så är det Magnus.»
»Det a* nog riktigt, det.»
»Ä* du ute och styr så här i mörkre’, du?»
»Ja> jag visste att ni tänkte er hem, och efter som
det ä* mörkt, så fundera jag om jag inte skulle slå
sällskap med er på hemvägen.»
»Hå, jag kan nog gå ensam, jag — och du kan
fäll få bättre följe än te’ gå me’ en gammal käring, kära
gosse.»
»Ja, men si det ä’ så att jag ville språk^ litet
med er.»
»Det kan så vara!»
»Ni kan gärna låta mej få bära korgen åt er, så
stö’r ni er bättre på käppen.»
»Ja, tack för det!»
Och så gingo de tysta några ögonblick uppåt
skogsstigen, och Maja tyckte det var skönt att få någon att
bära åt sig och att det väl kunde vara värdt en liten
belöning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
