Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det kunde aldrig hända honom mera att han kom
redlös hem — han som så många andra; det hade händt
honom en gång, och då hade han tfll på köpet tappat
hundra kronor, så den läxan glömde han inte så lätt. De
dar hundra kronorna hade han fått äta upp åtskilliga
gånger, ty mor Lovisa var just inte den som glömde
någonting, hur bra och hygglig hustru hon annars var
— och det värsta var att hennes herre och man totalt
glömt bort att köpa hem garnet till bolstervaret, som
skulle väfvas, och de utlofvade ylleschalarna både åt
henne och Lina.
Så den stadsfärden glömde Anders Jonsson minsann
inte så lätt.
Det märkvärdiga med den här färden var det, att han
dröjde borta i två dar och att mor Lovisa inte visade sig
ett spår orolig för det. Hon gick där lugn och flitig som
vanligt, och pigorna märkte att hon hade ett och annat
att hviska om till Lina emellanåt, och denna såg också
belåtnare ut än hon varit på mången god dag.
Magnus syntes inte mycket till hemmavid, ty mellan
rågskörden och hvetet, som snart också var fallfärdigt,
hade man annat att syssla med. Det låg en stor holme
ute i fjärden, och där hade man en duktig höskörd att
taga vara på. Det kom senare än det andra gräset,
därför att man först lät kräkena beta af holmen på våren,
innan man släppte ut dem på hemkanterna, och nu voro
drängarna där hela dagarna och hade mat med sig, och
när de kommo hem om kvällarna i stora kreatursfärjan,
voro de uttröttade och läde sig tvärt att sofva. Flickorna^
som voro med för att räfsa, hade inte heller lust att sitta
uppe särdeles länge, och därför märkte ingen af dem att
Lina och Magnus hade sina små pratstunder borta i
björkhagen de två kvällarna som Anders Jonsson var i
staden.
På tredje dagen var han hemma igen, nykter som
en spik och nyter som en brudgum, dagen efter bröllopet.
Som det var en god fjärdingsväg till närmaste
ångbåts-brygga, tog mor Lovisa nya vagnen med fjädersätet och
for själf å stad för att hämta honom. Lovisa körde själf,
3. — Fr. Hedberg, /.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
