”FASTLÄNNINGEN”.
| ================================== |
1.
Skärlöga hette ön och låg sina styfva tre mil utanför
närmaste fastlandsudde och hade omkring sig sin egen
skärgård af små, nakna kobbar, blandade med en och
annan liten holme, där det växte några alar och rönnar
och där ett saftigt gräs spirade upp ibland stenarna, ön
var inte stor, men hade god jord inne på läsidan åt söder
och präktigt fiskvatten rundt omkring på de stora
fjärdarna och i de trånga sunden mellan holmarna. Åt norr
och öster skyddades åkerlapparna af höga bergknallar,
som åt sjösidan stupade brant ner i vattnet; men åt söder
och väster voro stränderna långsluttande och låga, och
täta vassar lockade gäddorna in emot land, där de stodo
och gassade sig i solskenet, allt för lata att bry sig om
löjstimmen, som hoppade och lekte innanför vasskanten,
och endast rörande på sig när en mört eller sarf kom
svängande in på deras område, eller när abborrarna
glu-pade allt för snålt efter de silfverglänsande löjorna och
det nästan såg ut som om de för skam skull velat vara
med om jakten.
Tidigt om våren sjöngo alfåglama hela fjärden rundt,
och stora kullar af dykänder häckade på kobbarna, där
äfven en och annan ejder och några par skrakar slagit
sig ned. Men på själfva ön var det orrlek i de tidiga
vårmorgnarna, och äfven midt på sommaren kunde man
få höra en eller par ensamma skvaltorrar, som sutto och
knäppte i de höga tallarna och granarna på norra sidan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fhmaja/0041.html
|
