Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pung med mässingslåset ur fickan och sade, i det han
stack två fingrar uti den:
»Kan Pålson skaffa sig något natthärbärge då, om jag
ger honom ett par riksdaler?»
»Hå kors,» svarade Pålson, i det han steg upp och
nästan bockade sig för Österberg, där han satt, »jag
be-höfver bara en, och då kan jag få mig en ordentlig
kvälls-vard med, för ovanlighetens skull.»
»Ja, kom till mig då klockan åtta i morgon bitti’, så
får vi se hvad vi kan komma sams om!» återtog
Österberg och räckte honom kronan. Sedan betalte han
förtäringen och gick ut på gatan igen, följd af Pålson, som
strax utanför dörren sade god natt åt honom och med
långa steg skyndade bort längre uppåt Söder. Och
medan Österberg långsamt och full af funderingar styrde sina
steg ned åt staden, undrade han för sig själf, om han
skulle våga städsla den där stackaren till dräng, han
som hade varit försvarslös och inte kunde visa några
betyg. Försiktigheten sade nej, men människokärleken
hade blifvit väckt, och den ville inte gifva med sig, och
på det sättet låg Österberg vaken en god del af
natten och tänkte och tänkte — och se det brukade då aldrig
hända honom hemma på Skärlöga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
