Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jaså, kors! Har du tagit främmat me dig hem, far?»
»Det är nya drängen vå’n!» ropade österberg henne
i örat. »Du ska väl säga’n välkommen, kära mor!»
»Jag får väl det då!» mumlade gumman, gick därpå
fram till den nykomne, som ännu stod kvar nere vid
dörren, räckte fram handen och yttrade vänligt nog, fast litet
koit: »Ja, välkommen då, kära... Hvad heter han, du
far?»
»Pålson heter han!» svarade österberg.
»Jaså! Välkommen då, kära Pålson!» och sedan hon
sett på honom noga en stund, tillfogade hon: »Och nu får
han väl laga att han trifs så godt han kan!»
»Tack för det, mor Österberg!» svarade Pålson och
tryckte den framräckta handen.
»Stig fram nu te bole, så ska vi väl få oss en kopp
kaffe!» sade Österberg och tog af sig kavajen, under
hvil-Icen han hade en sticktröja. »Det här ä* Edla, dotter
våran, som Pålson får laga att han kommer sams me, fast
hon plär då inte vara svår åf sig just.»
Edla hade under det föregående stått tyst och sett
på den nykomne, som hon tyckte såg inbunden och skygg
ut; att han var fasligt blek och utmagrad såg hon också,
och hon kunde inte låta bli att tänka för sig själf: »hvar
har far fått tag i den där humlestörn, den sir då inte ut
te’ bli mycket rolig att ha i huset!»
Men emellertid gjorde hon våld på sig så godt hon
kunde, gick fram till honom hon också och räckte honom
handen med ett »välkommen», som just inte lät så
särdeles vänligt och som från hans sida besvarades med ett
entonigt »tack», i det han knappt rörde vid hennes fingrar.
Därpå satte han sig vid bordet på stolen midt emot
österberg, medan gumman satte sig emellan dem och Edla
ställde fram kaffepannan, och sedan det var gjordt, tog
hon en gammal schal från dragkistan borta i vrån midt
emot spisehi och slog den om hufvudet på sig.
»Ska inte du ha dig en kopp, du också, Edla?»
frågade fadern och såg på henne litet förvånad.
»Jag ska gå sta* och släppa in fårkräkena först!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
