Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sannerligen icke hejdlöst öfverlämna sig åt sin djup$ sorg,
ty de fem små munnarna ville ha bröd, och den döde
maken hade icke hunnit lämna något efter sig. Men
be-slutsam och rask som hon var, förtviflade hon icke om
sin och de simas bärgning, hon lärde sig på kort tid
bammorskeyrket, och på detta sätt kunde hon snart nog
sörja för sina barns uppfostran och framkomst i världen.
Af barnen voro fyra gossar och en flicka, som likväl helt
ung följde sin fader på vägen till det stilla hemmet. De
fyra gossarna växte däremot upp och frodades i det
anspråkslösa hem som moderns rastlösa arbete så
småningom lyckades att skapa åt dem. Det var ett
gammaldags godt och ärbart hem, utan grannlåt, men med kärlek
och allvar på samma gång; det var dessutom också ett
gladt hem, ty gumman älskade glädje omkring sig, och
förstod den i våra dagar nästan bortglömda konsten att
vara gudfruktig utan att vara ofördragsam, och varm
kristen utan att se gudsnådlig ut. Hennes praktik
utvidgades mer och mer, och snart rådde ett visst
välstånd i det lilla boet, där sönerna växte upp till
arbets-samma loch dugliga män. Den äldsta af dem blef snart en
allmänt värderad och afhållen tjänsteman i ett af stadens
ämbetsverk; den därnäst flög snart ur boet och begaf
sig af till Amerika, där han inom några år som skicklig
bandtverkare förvärfvade sig en oberoende ställning. De
två andra sönerna dogo ännu i skolåldern, och den
pröf-vade modem sväljde sina tårar, skötte otröttad sitt
väl-signelserika men mödosamma kall, och gladdes åt de
två barn som hon ännu fick behålla.
På det sättet gipgo många år, och hennes äldste son,
hennes älsklingsbarn, var redan en stadgad man och nu
var det ha^ som, när gumman började tröttna, erbjöd
henne ett hem, i hvilket han, tack vare sina goda
inkomster, kunde omgifva henne med en glädje och en
bekvämlighet, som ho;n hittills icke varit van vid. Han var
en glad och älsklig människa, denne hennes son, och han
älskade att omgifva sig med ejn krets af liktänkande
vänner, artister och idkare af sångens glada konst, och i
denna krets var nu hans gamla mor under många år en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
