Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir sä gammal som jag är, så värmer det upp hjärtat att få
i minnet lefva om igen sin vårsprickningstid; den är ändå
den rikaste man har. Och man skall ha blifvit mycket
förstockad och mycket förtorkad i själen för att inte
glädjas åt att få påminna sig den på nytt.
Men hur det nu var, så fick min far goda
underrättelser från kaptenen och dåliga från sjukhuset, och det
gjorde att inom två dagar var den unge sjömannen
transporterad hem till oss, och bäddades ner i ett litet rum
innanför dagligrummet, där jag brukade sitta, — och nu,
tnina unga vänner, börjades en bra skön tid för mig, ska
ni tro. Jag hade alltid varit ensam och utan några
jämnåriga vänner, och min far hade aldrig varit särdeles ömsint
eller meddelsam emot mig. Nu fick jag någon att vårda,
att vara allt för, odi jag kan inte beskrifva för er huru
jag allt mera fästade mig vid min skyddsling, så kan jag
gärna kalla honom, ty han var hjälplös som ett litet barn,
och jag tyckte nästan att jag var mera en mor än en
syster för honom. Ty fransosernas knifvar hade tagit
djupare än man först trodde, och det höll på att bli
hjärn-inflammation utaf, så att många veckor gingo förbi, innan
han ens kände igen mig, annat än under korta
mellanstunder, och min far som tyckte att det inte kunde vara
någon fara för mig att på detta sätt vara ensam med en
sjuk, öfveriämnade slutligen den sjukes vård helt och
hållet åt mig.
Och ändå missräknade gubben sig, ty hans sjukdom
foch hjälplösa belägenhet var just det, som främst af allt
banade honom vägen till mitt hjärta. Jag hade som ung
flicka ett eget, något tungsint lynne, och hvad helt säkert
inte ett helt år af dans och fröjd och lustbarheter skulle
ha utverkat, det gjorde nu och mycket säkrare några
veckor vid en sjuksäng. Men det är så många som gå
förlofvade från en bullrande bal, där de lärt känna
hvarandra knapphändigt nog under det halfrusiga intrycket af
en hvirflande vals, att det kan inte skada om en bch annan
j \
går förlofvad från utöfvandet af ett sjuksköterskekall: det
säkra är att nog kommer den unga flickan från det
sistnämnda sammanträffandet med mindre farliga illusioner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>