Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i det fallet vill jag helt uppriktigt erkänna, att det tror
jag inte jag passar till!
— Nej, det tror inte jag heller; — svarade
direktören helt upprigtigt, i det han klappade den unge
mannen på axeln, — och det var inte heller det jag ämnade
föreslå herrn.
— Ja, aldrig kan det väl vara direktörns mening
att jag ska’ spela »père noble», vill jag förmoda?
— Nej min bäste herre! — svarade direktören
emfatiskt, i det han slog sig på sitt tämligen breda
bröst; — père noble spelar jag sjelf, sedan jag på sednare
tider, till följd af en visserligen ganska obetydlig, men
i alla fall synlig, embonpoint öfvergått från
hjeltarnes område! Père noblens charge, herre, är den
svåraste och vigtigaste vid hela teatern och den lemnar
man sannerligen inte i händerna på en nybörjare!
— Hvad är det då för roller herr direktören tror att
jag skulle vara lämplig att spela? — frågade den unge
mannen med en vaknande ångest i tonen; — det måtte
väl aldrig vara skurkar eller intriganter?
— Nej herre, det fins en charge ledig vid min
teater, och ju mera jag ser på herrn, desto mera blir
jag öfvertygad om att herrn skulle komma att passa
för den, — ja, att herrn med god vilja och träget arbete
kanske rent af skulle kunna bli en utilitet på det området.
— Och det vore? — sporde den unge med
återvaknande hopp, i det han ovilkorligen for med ena handen
genom håret, medan han stack den andra innanför västen,
liknande en ny Napoleon, — och det vore?
— Det vore de komiska betjenternas! — svarade
direktören med en djup baston, liksom han på en gång
och för alltid velat slå de tragiska hjeltarnes hvalfdörrar
i baklås för den unge adepten.
— Ko . . ko . . ko . . mis . . — stammade denne,
knapt vågande tro sina öron.
— Komiska betjenternas, ja! — återtog direktören,
i det han på den unge mannen kastade en gillande blick,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
