Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ansträngningar att ikläda honom garfvarens ärevördiga isterbuk
och röda bomullskinder, medan han i tankarne med
ångestfull ifver genomgick den lexa han om en stund
skulle framsäga. Det svartnade för hans ögon och
orden hvirflade om hvarandra i hans hjerna så att
den sista repliken ville knuffa sig fram och bli’ den
första, medan den mellersta åter drog sig så långt
tillbaka att den första inte ens kunde få bli’ sist, och bäst
som det var voro de som bortblåsta allesammans. Han
tyckte att hans hufvud blef som en tom tunna, i hvilken
det surrade som af en bisvärm, och med ångestsvetten
perlande på sin med ett tjockt lager af brunt nedsmorda
panna, stammade han slutligen:
— Jag kommer inte ihog ett ord af hvad jag skall
säga: Hur i herrans namn ska’ det gå?
— Det kommer igen, när du kommer in på scen!
— tröstade den äldre kamraten, — det gör det alltid!
Se morsk ut bara och låtsa som det regnar, så går det
nog! Skulle du händelsevis inte få igen’et i första
ögonblicket, så gör ett par dugtiga gester, knyt näfvarne åt
pojken och fäkta med armarne! Garfvar Gråström är
tillräckligt upprörd för att kunna få stockning i halsen,
det blir så mycket mera naturligt! Under tiden hör du
sufflörn och sen går det af sig sjelft!
— Tror farbror det? — suckade Vilhelm med
förtviflans resignation, i det han inom sig önskade sig
tillbaka till det lilla kyffet uppe på söder, der han likväl
förut trifdes så illa; — tror farbror verkligen att det går!
— Visst fan går det! — Så der ja! nu ringer det!
Ge dig af nu och kom ihog att du talar med så grof
bas som möjligt! Garfvare ha’ alltid bas, ser du, det
kommer sig utaf barken. Var inte rädd för lexan —
jag har månger gånger gått in på scen utan att kunna
ett ord; men det reder sig alltid!
— Ja det tror jag, när man som farbror kan ta’
sufflör! Men jag hör inte ett ord ur luckan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
