Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Komikern mot sin vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskorna derute att skratta, grät det i hans eget
innersta, och han förbannade inom sig den stund han
valde ett yrke i hvilket man så litet får vara sig sjelf.
Men just denna motsägelse mellan hans verkliga
väsen och den han skulle föreställa, gjorde honom i detta
ögonblick omedvetet komisk, och det var mot sin vilja
han framkallade den ena skrattsalfvan efter den andra.
— Han tar upp sig! — sade direktören i kulissen
till sin fru, som stod der och tog på sig sin oskyldigaste
min; — kom nu och säg att jag inte har blick. Den
der karlen kommer att bli’ en ny Sevelin!
— Ja, om mornarne! — svarade frun helt prosaiskt,
ty hon kunde inte tåla den tafatte nybörjaren.
— Nej, just om qvällarne! — svarade direktören
patetiskt; — det kan du vara lugn för Rosalie lilla
10.
Vesteråssejouren var slut och nu spelade man i
Örebro på den gamla teatern uppe på rådhusvinden vid
torget. Engelbrektsstatyn fans då inte, kyrkan var ännu
inte restaurerad och den gamla trånga stadsdelen hade
ännu inte brunnit, för att lemna rum för en storstad af
grannaste slag. Den långa krokiga gatan strök rätt
igenom staden med sina träruckel och trånga gränder,
kastade sig på stenbron öfver Svartån framför det gamla
slottet med sina gråa murar och sina stympade hörntorn
och de hopgyttrade husen väntade synbarligen på den
olycksdigra stund då de skulle få brinna ner, för att
lemna plats åt en nyare tids mera storartade behof af
beqvämlighet och utrymme. Men det gamla Örebro var
en god spektakelstad och den gamla teaterlådan uppe
på rådhusvinden var nästan alltid fyld till brädden,
hvilket deremot sällan blef fallet med den nya teatern
på norra sidan om bron. Råttfällan uppe på vinden
brann aldrig, — den nya teaterbyggnaden deremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
