- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
293

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och med dessa ord skyndade Jenny i full fart ned
på teatern, och Lisen kom med litet betänksammare steg
efter, i det hon tänkte för sig sjelf:

— Tycker jag att han är treflig och behaglig, så
kan det kanske bli’ jag sjelf som blir förlofvad med en
doktor, det får du ursäkta, Jenny lilla! — Man är sig
sjelf närmast, heter det öfver allt här i verlden, och i
synnerhet vid teatern!

8.

Vederbörligen stärkta af ett grundligt
förmiddagskaffe, trädde de båda flickorna in på museum klockan
strax före tolf dagen derpå. Kokett och smakfullt
utstyrda enligt det nyaste modet, både i fråga om hattar
och parasoller, togo de sig särdeles bra ut, der de med
lätta steg sprungo uppför den långa trappan och
inträdde uti pelarsalen, der för tillfället kopieringen var
i full gång framför Cederströms Karl den tolftes likfärd
och Kronbergs Amorin, medån två eller tre personer
togo fyra eller fem till statens förestående inköp utstälda
taflor i betraktande. Det var som vanligt på
entréda-garne litet folk, det var så att säga mera aristokratiskt
än på tisdagar och fredagar, då en lång rad af
besökande tränges deruppe, i synnerhet om det fins någon
tafla der som tidningarna talat om, eller som för öfrigt
väckt något allmännare uppseende, utan att det ändå
är på långt när så demokratiskt, ja r^nt ut sagdt,
plebejiskt som om söndagarne, då hela staden ramlar
igenom i full fart, och utan att ens se på hälften af hvad
som finnes att beskåda, och då man ser de flesta
besökande stanna för att beundra klädkammaren och
vapensamlingen, dessa för svenska folket så oförgätliga
minnen från en flyktad storhetstid, som vi ändå aldrig
kunnat upphöra att drömma om och tjusas af, huru
realistiska vi än blifvit eller vilja synas vara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free