Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nyheter? Ack fröken, hvad ni misstar er!
Gustaf den tredje, som var en teaterkunnig karl, bestämde
det som regel redan för hundra år sen! Han föreskref
att på hans nyupprättade dramatiska teater skulle endast
få ges originalstycken och imitationer, det vill säga, på
inhemsk botten omplanterade utländska stycken. Hvarför
gjorde han det, tror ni? Jo derför att han insåg att
svenskar kunna endast spela svenskar, och svenskar
kunna endast förstå och rätt uppfatta hvad som rör sig
på svensk botten.
— På det sättet skulle det inte alls tjena
någonting till att en svensk skådespelare studerade de utmärkta
skådespelarne till exempel på Théatre Fran9ais eller på
Wiens Burgtheater?
— Jo gudbevars, om han bara har förmåga att
lokalisera hvad han har sett, när han kommer tillbaka
hem! Men hur många tror ni ha’ det?
— Jag skall försöka det, jag! — sade Lisen med
öfvertygelsens värma; — och ni skall få se att jag
skall lyckas.
— Ni är således fast besluten att resa?
— Ja, aldeles bestämdt! Vet ni någon som skulle
kunna undervisa mig i de begge språken?
Den unge mannen betänkte sig en stund.
— Vill ni anta’ mig till er lärare? — frågade han
derpå helt oväntadt, i det han böjde sig fram emot henne
och såg på henne med en egendomligt forskande blick.
— Ack så gerna, så gerna! — svarade Lisen, inom
sig triumferande öfver att det gått just som hon ville,
— men skulle ni verkligen vilja — —
— Visst vill jag det! Men ni frågar inte om
jag kan?
— Det tviflar jag inte ett ögonblick på! Ni som
har rest så mycket, och som tagit graden och–––––––-
— Ja, derför behöfver man just inte vara mycket
hemma i lefvande språk, det går nästan säkrare med
de döda! — svarade han leende, och som det stora glans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
