- Project Runeberg -  På ömse sidor om ridån. Minnen och bilder ur teaterlifvet /
386

(1888) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och härmed kyste han flera gånger på fingrarne, i det
han likväl sänkte rösten något och kastade en försigtigt
spejande blick åt samma sidodörr, som han nyss öppnade
med sådan fart.

— Nej, det är inte någon blondin, vi önska låna

af dir af herr Anderson! — sade min vän, — det

är tvärtom en brunett och det anse vi åtminstone, att
Esmeralda måste vara, efter som hon är ziguenerska.

— Hon är visst ingen ziguenerska, mina herrar!
Hon är ju bortbytt. Känner ni inte pjesen ? , Och
hvilken af dem är det annars ni vill låna då?

Men nu kunde inte jag tiga längre. Jag reste mig
upp och sade med en djup bugning och med den
högtidligaste ton jag kunde få tag i:

— Jo, herr direktör Oscar Anderson! Det är den
utomordentliga uppenbarelsen från i går afton, det är
odödlighetens gudasköna fée, det är den utmärkta
skådespelerskan, mamsell Forster!

— Mamsell Forster? — utbrast Oscar Anderson
med ett gapskratt, ännu våldsammare än det förra, och
derpå rusade han upp från stolen, ref mössan af
hufvudet, slog den i golf vet, och skyndade hejdlöst skrattande
in i sidorummet, medan vi båda stodo qvar derute och
stirrade på hvarandra, inom oss tvekande om huruvida
det var han som var galen, eller vi.

8.

Det dröjde en bra stund innan han kom tillbaka,
nch vi hade under tiden godt tillfälle att i halfhviskande
ton göra våra reflexioner öfver hans besynnerliga
beteende.

— Du ska’ få se att det är något galet med henne,
— sade min vän, med ögonen försigtigt rigtade på
sidodörren; — det kan inte slå fel!

— Hvad skulle det kunna vara? — disputerade
jag envist, — vi ha’ ju båda sett att hon var fullkom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:31:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhposor/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free