- Project Runeberg -  Från stad och land. Nya verklighetsbilder och berättelser /
57

(1899) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7.

Emil Soldin var en reslig, ljuslett karl om några
och trettio år med en viss engelsk turnyr öfver hela
sitt väsende. Hans rödblonda hår var vågigt och rikt,
liksom kindskägget och mustascherna, men den klufna
hakan var slätrakad, rund och glatt och gaf hela
fysionomien ett godmodigt och välvilligt uttryck. Den höga,
något bakåtlutande pannan och de stora, gråblå ögonen
tydde på liflig fantasi och sangviniskt temperament;
den friska färgen på kinderna och den fylliga munnen
med sin utskjutande öfverläpp hänvisade på lefnadslust
och frikostighet, kanske också på njutningslystnad.
Hufvudet bar han högt och rakt på en stark hals och
breda, muskulösa axlar, och rösten var fulltonig och
kraftig samt hade något af tenor i klangfärgen.

Han var med ett ord en ståtlig företeelse, och det
låg något på samma gång vinnande och imponerande i
hela hans uppträdande Det vinnande däri kom i
synnerhet till synes nu, när han skyndade tillbaka
till sin hustru, som reste sig till hälften, och när han
satte sig bredvid henne, slog armen om hennes lif
och hälsade henne god morgon med en kyss och
ett ömt:

»Hur är det fatt, Agnes lilla? Du ser så blek ut?
Mår du inte bra?»

»Jag har sofvit så illa,» svarade den unga frun
med matt stämma; »ni slutade ju aldrig.»

»Ja, kära du, det blef litet nattsöl; men det är ju
så vanligt efter middagar. Brehm ville aldrig sluta och
inte Falk heller — och Ernst är ju också en sådan där
nattsölare.»

»Men det syns inte på dig,» fortfor Agnes, i det
hon såg på honom med en egendomlig blandning af
afund och beundran. »Å, Emil, om jag vore så stark
som dul»

»Du skall nog bli det,» sade han och smekte hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:32:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fhstadland/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free