Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storgrät, så att hon kunnat röra stenar — hvilket likväl
icke hindrade att hon genom förklädet kastade en alldeles
torr snedblick på matmodern, som stod framför henne.
Men fru Gullstrand tog nu med ett raskt grepp
och drog undan förklädet, spände ögonen i den gråtande
Lina och sade med skarp ton:
»Det var högst märkvärdigt. Jag undrar just om
inte de här råttorna ha mustascher?»
»Joo då, frun,» svarade Lina helt oskyldigt och
mätte med fingrarna, »morrhår så långa som så här.»
»Och gå på två ben?» fortfor frun inkvisitoriskt.
»Nej, frun,* svarade tjänsteflickan och såg så
trovärdig ut som möjligt, »några tjufvar har det inte varit.
Då skulle di väl ha tagit någe’ mera.»
»Ja — har du inte mistat något?» fortsatte mat-
modern förhöret.
»Nej då, frun, inte det jag vet.»
»Hvad menar mamma?» frågade Lotten nyfiket.
»Ja, det är detsamma,» utlät sig frun hastigt, »vi
få talas vid sedan. Tag in kaffet nu, såvida inte råttorna
druckit ur det också.»
»Ne-ej frun, det hann di väl inte!» ropade Lina och
skyndade ut, helt förnöjd öfver att förhöret var slut
för den gången.
»Den gemena varelsen,» utbrast frun mycket
förgrymmad, »och det just i dag till, när man särskildt
kunde behöfva något stärkande.»
»Ja men kära mamma,» inföll dottern, »inte rår
väl hon för att råttorna...»
»Prata inga dumheter!» snäste frun. »Har du inte
sett att det springer en korpral här?»
»Nej, gör det?» ropade Lotten nyfiket. »Har du
sett honom, mamma? Ser han bra ut?»
»Åja, inte illa. Men att han skall få smörja sig
med våra kotletter, det går då för långt. Utom det att
det är sedeslöst,» tilläde hon efter ett ögonblicks dröjsmål
med dygdig harm.
»Kära mamma, vi kan ju få ett par ägg i stället,»
föreslog fröken Lotten, som för tillfället var mera
intresserad för frukosten än för moralen.
»Det har du rätt i, kära barn,» suckade modern
och tilläde efter ett ögonblick i lidande ton: »Usch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
