Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärligt, »och för min del tror jag att grosshandlarn gör
rätt i det — ty när utställningen är öfver, så falla
hyrorna säkert igen, och då kan det vara rätt så godt
att ha sina gamla hyresgäster kvar.»
»Kanske det. Doktorn ska jag tala med själf,
och med honom tänker jag väl att jag kan komma
öfver ens.»
»Ja, nu sedan den fina världen fått reda på hvar
han finns, vore det kanske nog så godt att han bodde
kvar,» sade Villner, som var allt för god spelare för
att inte kasta ut sina bästa trumf just som han skulle gå.
Och följden af allt detta blef att fjorton dagar
därefter var det förlofningskalas hos grosshandlar
Stenman, som nu var alldeles återställd från sin sjukdom
och som vid skålen för sin dotter och hennes fästman,
doktor Klint, talade om den epokgörande upptäckten
och om sin ifver för vetenskapens utveckling.
Litet senare på kvällen kom Villner och ville dricka
med Klint. Han tog honom med sig i ett hörn och
sade på en gång skämtande och meningsfullt:
»Ja, skål på dig, Gösta! — Ser du att det gick
ändå.»
»Tack vare dig,» svarade Klint med värme. »Om
jag nu bara visste, hur jag skulle vedergälla.»
»Jo du, det finns ett sätt: Gör allvar af skämtet.
Det finns många oupptäckta baciller ännu, som plåga
mänskligheten. Kan du bara oskadliggöra någon af
dem, så är det detsamma om den är gammal eller ny!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
