Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unge löjtnanten fick vid dessa ord ett uttryck
i sitt ansikte, som om han känt sig stark nog att eröfra
hela världen, och det var icke utan att Falk såg på
honom med en viss afund. Denna känsla minskades
just icke, då i detsamma en äldre, högst elegant dam i
sällskap med en ung, smärt och vacker flicka passerade
förbi. Båda besvarade löjtnantens artiga hälsning med
den vanliga böjningen på hufvudet, hos den äldre damen
åtföljd af ett vänligt småleende och hos den unga af
en hastig liten rodnad och en blick, som just icke
uttryckte någon obehaglig öfverraskning.
»Är det hon där, som skall hjälpa dig med det?»
frågade Falk med en hastig blick efter de förbigående.
»Hvarken hon eller någon annan,» svarade löjtnanten
stolt; »det tänker jag göra själf, du.»
»Då ämnar du väl ge dig af till Klondyke och
vaska guld, kan jag tro?»
»Nej, fy tusan, där är för kallt! Ånej, jag har nog
andra utsikter. Du ska veta, jag har en gammal faster
nere i Småland, en hedersgumma med mycket pengar,
och henne får jag ärfva.»
»Är du så säker på det?»
»Ja du, jag har till och med läst testamentet!
För resten skulle jag inte ha något emot att gifta mig
med den där vackra fröken Hertzner, som gick förbi.
Hon är förbaskadt stilig; det är bara synd att hon har
alldeles för dyrbara vanor för den lilla hemgift, som
hennes pappa kan ge henne.»
De voro nu framme vid det nya Operahusets
fördelaktigaste sida och sutto snart vid ett af fönstren i
Operakällarens vackra matsal, där de efter en stunda
väntan höggo in på frukosten med frisk aptit. Där var
som vanligt fullt med gäster, och vid ett bord midt
för dem intogo fyra herrar en mycket rikare frukost än
de själfva. De sköljde nämligen ner hvar sitt dussin
stora och feta ostron med skummande champagne och
lyssnade därvid under den ena skrattsalfvan efter den
andra till en storväxt, med börjande månsken och yfviga
engelska polisonger utrustad herre, som synbarligen var
den som bjöd på kalaset. Under en paus i munterheten
vände den storväxte herrn sig om åt deras håll och utbytte
en hastig, något vårdslös nickning med Edvard Malm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
