Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det var på Gustaf Adolfs torg så där vid åttatiden
— var det inte så, herr Falk?» inföll konsuln.
Och därmed blinkade han helt oförmärkt åt denne
och gjorde en liten rörelse med hufvudet åt sin unga
fru, som talade med styf modern, och när de öfriga
allesammans vände sig åt Falks håll och sågo på honom,
svarade han helt mekaniskt:
»Jo, det var det visst, tror jagl»
»Det låter som herr Falk inte vore riktigt säker på
saken?» inföll Emmy tämligen retsamt.
»Kära du, det var ett sådant ögonblick, så det kan
väl ha fallit honom ur minnetU fortfor konsuln med
samma säkerhet som förut.
»Ånej, jag minns det mycket väl!» fortfor Falk,
som kände ett inre obehag öfver att ljuga, men på
samma gång insåg nödvändigheten af sin nödlögn just
nu. »Det var bara platsen jag inte riktigt kom ihåg.
Mig föreföll det nästan som om det varit inne någonstans.»
»Det var väl därför att jag kom ut från
tidningskontoret!» fortfor Berger lika obesväradt som förut.
»Ja, om nu herr Falk vill bjuda min hustru armen,
så gå vi in till smörgåsbordet,» sade Jäger, då dörrarna
till matsalen slogos upp af uppasserskan. »Jag tar
Lisen, och du, Göran, får bjuda armen åt Emmy.»
Falk skulle nog hellre velat hafva den unga flickan
till bordsgranne, men emellertid gjorde han en oklanderlig
bugning för värdinnan och förde henne in till bordet,
under det att hon var den* som förde konversationen,
medan de gingo in. Han hörde likväl endast med ett
halft öra på hennes prat, ty när konsuln bjöd Emmy
armen, hörde han den unga flickan säga mycket ironiskt:
»Kanske att det ändå var inne någonstans ni träffades,
svåger! Det kan ju hända att det är du som inte
kommer ihåg dig.»
Och därpå dränktes det enskilda småpratet i det
allmänna samtal, som alltid plägar uppstå vid ett
smörgåsbord, där herrarna utlåta sig om flaskorna och de
aptit-retande föremålen på assietterna, medan damerna vidröra
de cirkulerande ryktena för dagen. Sedan afmattades
samtalet så småningom, och man satte sig till bords
under den allmänna stora. tystnad, som plägar föregå
soppans serverande; men så fort skedarna börja slamra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
