Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tämligen stelt. Lisen var för mycket upptagen af tanken
på sin man, och sedan nu Em mys knä var återställdt,
tack vare gamla Johannas »gnuggningar», dem hon
nödtorftigt lärt sig af »den rara dispenenten,» som hon
fortfarande kallade honom, fastän de andra numera
titulerade honom »patron», inskränkte hon sig till att
visa honom nätt och jämt så mycken höflighet som
hvilken annan som helst. Den som däremot från första
stunden omfattade Falk med den mest beundrande och
öfversvallande förtjusning, det var lilla Sven. Först
ville han ovillkorligen kalla honom pappa, men när hans
mor förklarade för honom att hans pappa var kvar i
Stockholm och att det här var morfars kompanjon och
disponent, som han skulle kalla »herr Falk», så såg
pysen först mycket förvånad ut och förklarade sedan
helt kategoriskt, att han inte ville kalla honom för herre.
För herrar, det var sådana där som brukade komma ut
med »pappa i Stockholm» och äta och dricka och prata
och skratta, och dem tyckte han inte alls om, för de
»va* så röda i synen» och »luktade så starkt», när de
brukade lyfta upp honom på armen. Men se, den här
»pappan på landet» han var så snäll, och han lät Sven
rida på axlarna på sig och galopperade och gnäggade
som en riktig häst, och han klippte pappersgubbar åt
honom om kvällarna, och nere hos sig hade han ett
stort bord, som han ritade hus på, och under det
bordet kunde Sven sitta och leka röfvare, bara han inte
knuffade på bordsfötterna; men se, någon »herre» var
inte den pappan, och det ville han aldrig kalla honom för.
»Nå, men vill Sven kalla honom farbror då?» frågade
nu Emmy, som åhörde hela redogörelsen.
»Är han bror till min pappa då?» frågade Sven
tillbaka och lutade hakan mot Emmys knä.
»Nej, men så bruka små gossar kalla stora herrar,
som de tycka om,» upplyste Emmy leende.
»Jaha, då vill jag kalla honom för farbror,» förklarade
Sven bestämdt, »för jag tycker om honom, jag tycker
rysligt mycket om honom. Då säger jag farbror Gunnar.»
»Nej, farbror Falk ska Sven säga,» förklarade Lisen,
»för han heter Falk, ser Sven, och ...»
»Nehej, det gör han inte!» menade Sven. »Han
heter Gunnar, för det kallade morfar honom, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
