Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Ulrik Torsslow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men öfvergaf snart idéeu, såsom blott ledande till fortydning
eller åtlöje. Nu vågar jag återtaga den. Kan ni gissa hvad
jag då skulle sagt er? Jo, detta:
»M:lle Högqvist! Ni har ådagalagdt mycken fortjenst; edra
framsteg i konsten äro märkeliga, edra bemödanden ädla, men
— Jungfrun af Orleans skulle ni, i mitt tycke, hafva studerat
på ännu ett år». —
Om någon narr skulle öfverkomma detta bref, så skulle
han vid detta senare ropa: »han vill att ingen annan än hans
hustru skall spela Jeanne D’Arc och tror ej heller att någon
annan kan det!» Men ser ni, jag skrifver ej detta för narrarne;
jag skrifver det åt er. Ni förstår mig rätt, derom är jag viss,
och då jag nu säger er att, af verklig önskan för er förkofran,
det gjort mig ondt att höra er kringvärfd af så sanslösa
lof-talare, och deribland sådana som borde bättre förstå och vilja,
än skada er, med att, i egen yra, uppdrifva er ganska
naturliga egenkänsla utöfver den punkt som nyttig och gagnelig är;
då jag i följd deraf, besvär er, för scenens skull, hvars
prydnad ni en dag bör blifva, att äfven låna ett öra åt de
sansade, som vilja ert verkliga väl — så fruktar jag ej att af er
blifva omildt bedömd, och — blefve jag det äfven, så fruktar
jag ej ändå, ty jag är öfvertygad att hvad jag här sagt, gillas
af både heder och förstånd. — Detta angående Jungfrun af
Orleans; nu tillbaka till Hamlet.
Jag skulle ansett ursäktligt, ja kanske billigt att den
starka förtjusningen yttrat sig här med den starka fart som —
ni får förlåta mig det! — jag, enligt min öfvertygelse, fann
mindre lämplig der. Edra scener i fjerde akten — ej fler,
ursäkta äfven det: — utförde ni, i mitt tycke så, att, om ni
fortfar att stiga som ni börjat, sjelfva afunden ej en gång skall
i framtiden kunna förvägra er namn af stor artist. Men —
stanna ej. Tro er alltid kunna blifva bättre, d. v. s. lita ej
på dem, som säga er: Ni är gudomlig! — (som
skådespelerska näml., för öfrigt vill jag gema strax instämma deri). Lyd
er känsla, men odla ert förstånd, så faller ni ej i denua fällan,
och betänk att inga loford äro ensamma tillräckliga att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
