Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nils Vilhelm Almlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter hvars bortgång hon icke mera fann sig till rätta i en
verld der hon mistat sitt förnämsta stöd, och der alt som
mötte hennes öga föreföll intetsägande och smått emot den
vän hon förlorat, emot den make hon var van att blicka
upp till.
Det var icke utan att denna känsla delades af mången
teatervän, som hade svårt att bära saknaden af den
mångbepröfvade veteranen på vår första skådeplats, der hans ståtliga
personlighet, hans ädla värdighet och hans nobla skick
fördelaktigt urskiljde sig från den ofta hållningslösa sladdrighet
hvartill en lättare uppfattning af de moderna karaktärerna någon
gång urartat. Det kan nog hända att repliken från hans
mund emellanåt föll litet tung, att åtbörden var en smula stel,
handrörelsen ibland något maniererad; — men det var god,
gammaldags elegans i hans uppträdande, det var en fläkt af
fin sällskapston i hans sätt att säga sin roll, och det fans hos
honom denna pligtkänsla, som genom långvarig öfning blifvit
vana, och som aldrig tillät honom att vårdslösa en uppgift,
äfven om han inom sig icke fann sig tilltalad utaf den. När ridån
gick upp för skådespelet, då var missnöjet bortblåst, och han
hade för hög tanke om sin konst att låta publiken umgälla
författarens försummelse eller teaterstyrelsens misstag.
Detta kallar jag en god tradition, och önskligt vore att
den måtte öfverlefva honom lika länge som minnet af hans
vackra lifsbragd skall fortlefva i den svenska skådeplatsens
häfder.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
